Johan Esk har fel. Charlotte Kalla är inte ett Jas-plan. Hon
är en skidåkare som vill komma först i mål, men hon är inte ute efter att
förstöra något eller döda någon.
I dagens Dagens Nyheter skrev Johan Esk att Charlotte Kalla
är ett Jas-plan på skidor. Det är ytterligare ett exempel på hur krigsorden
smyger sig in i vardagsspråket. Folk kanske tycker att det är en oförarglig
ordlek, men det är i alla fall farligt. När Johan Esk skrev att Charlotte Kalla
är ett Jas-plan bidrog han till att vattna ur ett krigsord så att Jas reduceras
till ett tjusigt flygplan med styrka, snabbhet och läckra linjer. Men i själva
verket är det en kanon och bombkastare. De läckra linjerna finns där bara
för att det ska gå bättre att skjuta och bomba.
Den här urvattningen har pågått länge. Det har jag märkt när
jag har arbetat med min nya bok Julmatchen på Västfronten – Fotboll i Ingen
mans land 1914 (Atlantis). Den handlar om soldater som avbröt första
världskriget och spelade fotboll mellan skyttegravarna på västfronten.
Att det var möjligt att få ut miljoner människor i kriget
berodde till stor del på att krigsorden var urvattnade. Och urvattningen av
första världskrigets ord pågår fortfarande, till exempel med ordet
skyttegravskrig. Det är en ofta missbrukad språkbild. De som använder den
tänker inte på vad ordet egentligen betyder.
Just nu verkar det pågå en kraftig urvattning av
krigsflygplanet Gripen. I veckan rapporterade Ekot att Schweiz försvarsminister
vill att ett av de svenska krigsflygplanen ska visas upp i luften ovanför
avslutningen av den alpina världscupen senare i år. För Saab skulle det bli en
produktplacering i klass med när Helgonet körde en sportbil från Volvo. Man varför skulle skidåkarna vilja bli förknippade med en krigsmaskin?
Så i fredags läste jag i tidningen att flygbolaget
Norwegians chef Bjørn Kjos flugit med det svenska krigsflygplanet till en
flygplatsinvigning. ”Jag är glad som en unge”, sa han när han gick ur planet,
enligt Dagens Industri. Så bidrog även han till att urvattna ett krigsord.
Pehr Thermaenius
footballinnomansland@gmail.com
Pehr Thermaenius
footballinnomansland@gmail.com
Hej Pehr!
SvaraRaderaDet är Monica Sperens som skriver. JÄTTEGRATTIS till boken. Tyvärr har jag ännu inte hunnit läsa den, och jag kan tyvärr inte lämna min sångkurs den 3 april för att gå till NK och lyssna på dig - fast det är mycket lockande.
Som du kanske vet är jag mycket intresserad av metaforik (B-, C- och D-uppsatser i retorik bland annat) och läser med glädje att du resonerar runt ämnet. Det är fler som har funderat kring "krigsmetaforik" genom åren.
Philip Eubanks har skrivit en intressant bok om hur den ekonomiska diskursen lånar in krigstermer: Eubanks, Philip, 1954: A war of words in the discourse of trade, the rhetorical constitution of metaphor. Illinois: Sothern Illinois University.
Han gav även ut en bok nyligen som tar upp metaforik mer allmänt: Eubanks, Philip, 2011: Metaphor and writing, figurative thought in the discourse of written communication. Cambridge: Cambridge university press.
Roger Fowler resonerar kring hur vi (läsarna) skapar olika handlingar utifrån de bilder textskaparna skriver fram (dvs metaforik enligt min och E. Cassirers mening). Fowler tar en salmonellaepedemi som exempel: Fowler, Roger, 1991: Language in the news. London & New York: Routledge.
Samma tankar, om kopplingen metafor och handling, återfinns i en alldeles ny avhandling av Maria Wolrath Söderberg. (Tyvärr har jag inte fler uppgifter på var du kan finna den, men det torde gå att söka via DIVA.)
Tack Pehr för denna blogg. Innehållet är aktuellt, viktigt och tankvärt. Ditt sätt att traktera språket är brilljant! (Jag visste att du är en jättebra fotograf, språkets lyskraft kom som en överraskning - nu har jag ännu en förebild.)