I dag fick jag åter chansen att berätta för folk om min bok och åter fick jag lära mig något om min berättelse. Det var på Djusholms torg där det var vårmarknad. Tove och Mats Ahlström (bilden) i Djursholms bokhandel hade bjudit mig och andra författare från trakten att berätta om våra böcker på vårmarknaden. Vi försökte förstås sälja också.
Det jag fick lära mig om min berättelse är att många inte förstår att den är på riktigt. De tror att jag har hittat på historien och att jag har skrivit en roman. Trots att boktiteln är faktatung – Julmatchen på västfronten. Fotboll i Ingen mans land 1914 – ville de först inte tro att spelarna i berättelsen var historiska personer.
En vanlig fråga var: ”Var har du fått tag på dom där?” Då fick jag tillfälle att berätta om mina besök i arkiven i Dresden i Sachsen, Stirling i Skottland, London och Ypern i Belgien. Jag berättade också vad jag tänkte när jag bläddrade igenom förlustrapporterna från det tyska regementet IR133, som är inbundna i tjocka liggare: Är jag den förste som bläddrar i de här bladen sedan de bands in, kanske medan kriget fortfarande pågick? Det var ett äventyr i arkivet.
Så jag kunde försäkra marknadsbesökarna att Albert Schmidt från Sachsen och Jimmy Coyle from Skottland, de båda soldaterna i min berättelse, verkligen var fotbollsspelare och att de var med i ett tyskt regemente och en brittisk bataljon som spelade fotboll mellan skyttegravarna på juldagen 1914. Sedan visade jag fältet där de spelade, som finns på bild i boken.
Flera ville läsa och en hel del köpte boken. Det roligaste var att jag fick sälja till en man som började med att säga, mycket bestämt: ”Jag läser inte böcker!”
En annan sa: ”Du har sålt den så bra, så jag köper den.” Det var såklart en komplimang, men jag är ändå övertygad om att det var berättelsen som övertygade, inte mitt säljprat. Om inte berättelsen hade varit stark så hade det inte hjälpt att snacka.
Pehr Thermaenius
footballinnomansland@gmail.com
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar